Under senaste sökinsatsen i Fagersta har enstaka skelettdelar hittats. Bild: SVA
06 maj 2024
Vid SVA:s sökinsatser efter kadaver i Fagerstatrakten, gjordes inga fynd som förändrar bilden av utbrottet gjordes av afrikansk svinpest. Det finns inga tecken på pågående smittspridning. Däremot gjordes flera fynd...
Ko med kalv på bete på Gotland Sverige med ladugårdar bondgård i bakgrunden. Bild: Adobe Stock
06 maj 2024
Jordbruksverket menar att genom att beredskapslagra varor inom jordbruket som behövs för att tillverka nödvändiga livsmedel kan Sverige upprätthålla livsmedelsförsörjningen under en begränsad tid av störningar. Något de skriver i...
WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 22465
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-04 10:27:32
[post_date_gmt] => 2024-05-04 08:27:32
[post_content] => Veterinärstudenter med intresse för smittsamma sjukdomar hos sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi kan nu ansöka Michael J Day-stipendiet.
Stipendiet ger ekonomiskt stöd till ett forskningsprojekt om en aspekt av smittsamma sjukdomar hos små sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi. Det skapades till minne av Michael Days bidrag till vaccinologi och immunologi hos sällskapsdjur i hans roll som ordförande för WSAVA:s vaccinationsriktlinjegrupp fram till mars 2020. Stipendiet finansieras av läkemedelsbolaget MSD Animal Health.
Alla veterinärstudenter som studerar vid en ackrediterad veterinärhögskola i ett land där WSAVA har en medlemsförening är berättigade att ansöka om stipendiet. Mer information finns här: https://wsava.org/resources/michael-j-day-scholarship/. Åren2022 och 2023 gick stipendiet till en nepalesisk respektive tysk veterinärstudent.
Sista ansökningsdag för årets stipendium är den 31 juli 2024. Vem som får pengarna meddelas i slutet av oktober 2024 och det aktuella forskningsprojektet förväntas genomföras mellan januari och september 2025. Inom tre månader efter avslutad forskning förväntas stipendiaten lämna in en rapport om sina resultat. Vederbörande kommer också att bli inbjuden att presentera eller publicera sina resultat på engelska, som en affisch eller sammanfattning, under WSAV:As världskongress.
WSAVAs vaccinationskommitté är ett team av experter från hela världen som tar fram evidensbaserade vetenskapliga råd till veterinärer globalt om optimal vaccinationspraxis för hundar och katter. WSAVA står för World Small Animal Veterinary Association. MSD Animal Health WSAVA Vaccinationskommittés partner.
Källa: WSAVA
[post_title] => Stipendium för veterinärstudenter öppet för ansökan
[post_excerpt] => Veterinärstudenter med intresse för smittsamma sjukdomar hos sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi kan nu ansöka Michael J Day-stipendiet.
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => wsava-michael-j-day-stipendium-for-veterinarstudenter-oppet-for-ansokan
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:57:58
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:57:58
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22465
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 22477
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-05-03 11:34:42
[post_date_gmt] => 2024-05-03 09:34:42
[post_content] => Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill i ett forskningsprojekt ta reda på om rådjur kan sprida parasiten kryptosporidier till människor via grönsaker. I ett första led undersöker SVA om rådjur med diarré har drabbats av kryptosporidier som de kan sprida vidare.
– Projektet startade förra året och vi är mycket glada över alla som hjälpt oss hittills med prover. Under 2023 fick vi in 25 träckprover från rådjur med diarré, dessa är nu analyserade. Vi fick också in 11 hela självdöda rådjur som vi kunnat obducera och ta prover från. Av de 36 djuren visar analyserna att hela 22 procent var positiva för kryptosporidier. Nu väntar vi på analyserna för artbestämning så vi kan se om alla drabbats av samma eller olika arter av kryptosporidier, och om det är arter som smittar till människor, säger Ellinor Spörndly-Nees, biträdande statsveterinär på SVA.
Behöver få in fler prover
Studien pågår hela 2024 och SVA vill ha hjälp att samla in fler prover från rådjur med diarré.
– Det är ju inte varje dag vi springer på rådjur som bajsar, speciellt inte ett som också har lös avföring. Därför är det så viktigt att de som gör det rapporterar till oss. Så om du ser ett rådjur med lös avföring, försök samla in ett prov från avföringen. Det är bara med allmänhetens hjälp vi kan spåra parasiten hos rådjuren och få en bild av läget. Men följ instruktionen, avföring från sjuka djur kan annars smitta dig. Vi är ytterligt tacksamma för alla som bemödar sig med att skicka in prover, de gör verkligen en insats för forskningen, säger Emelie Pettersson, biträdande statsveterinär som leder studien på SVA.
Luriga kryptosporidier
Forskningsprojektet undersöker om kryptosporidier kan vara en av orsakerna till att rådjur får tarminflammation och diarré. Kryptosporidier (Cryptosporidium spp.) är encelliga parasiter som infekterar tarmslemhinnan och kan orsaka bland annat diarré. Kryptosporidier kan infektera många djurslag, även människa. Hos människor kan parasiten orsaka olika grad av sjukdom, allt från lindriga symtom till kraftiga diarréer och buksmärta. Hos en del ses inga symtom alls. Likaså är det hos djur där en infektion kan ge kraftiga diarréer hos framför allt unga djur, men det är inte ovanligt att djur är infekterade utan att några symtom ses alls.
Använd Rapporteravilt
För att lämna in ditt prov går du in på rapporteravilt.sva.se .
Läs mer hos SVA här:
[post_title] => SVA efterlyser prover från sjuka rådjur
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sva-efterlyser-prover-fran-sjuka-radjur
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 11:34:42
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 09:34:42
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22477
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 22445
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-03 09:59:59
[post_date_gmt] => 2024-05-03 07:59:59
[post_content] => När transporter av djur till slakt överskrider den lagstadgade tidsgränsen ökar risken för onödigt lidande. Officiella veterinärer på Livsmedelsverket ser allt fler sådana fall. Ibland är överträdelserna från den lagstadgade åtta timmarsgränsen mycket stora.
Veterinärinspektör Anna Lindgren berättar att Livsmedelsverket hade 16 fall av överskridna transporttider förra året – då det även saknades legitima skäl. Året innan hade man nio sådana fall.
– Det här är verkligen att ta på allvar. Man har satt en gräns i lagstiftningen för att djuren ska ha mat och vatten och med marginal klara den påfrestning som en transport innebär, säger hon.
Enligt gällande lagstiftning får inte djur transporteras till slakt längre än åtta timmar, om det inte finns en speciell dispens från Jordbruksverket.
I början av april rapporterades att 260 slaktsvin från två olika besättningar transporterades i totalt hela 21 timmar och 25 minuter till slakteriet KLS Ugglarps i Dalsjöfors. Det var en mycket stor överträdelse.
”Chauffören ringde i går eftermiddag (2/4) och meddelade att han sitter fast på grund av snöoväder och väntar på bärgare och kommer bli sen. Då var han i Lidköping. Han fastnade på gården där han hämtade djur i Lidköping och sedan fastnade han igen i Ulricehamn där han fick vänta på bärgare. Sedan fastnade han i Borås i en uppförsbacke där han fick vänta på grusbil”, skriver den officiella veterinären från Livsmedelsverket som på plats på slakteriet hanterade ärendet, i en anmälan till Länsstyrelsen Jönköping.
Anna Lindgren ser allvarligt på det inträffade.
– Om man tittar på lagstiftningen som säger maximalt åtta timmar och den här transporten har pågått så pass här länge då är det ett väldigt stort avsteg. Slakteriet måste ha undrat var de här grisarna tagit vägen, säger hon.
Enligt Anna Lindgren innebär transporter till slakterier alltid en stress för djur, särskilt om de är försvagade på annat sätt. Djur kan få sjukdomar utlösta av själva transporten och omständigheter som kyla, värme och luftfuktighet.
– Tiden djuren tillbringar i transporten har stor betydelse. Transportörer behöver ha rutiner för oväntade händelser och en plan för hur man i de lägena ska agera för att säkerställa att djuren inte far illa, säger hon.
Länsstyrelsen Jönköping meddelar att man ännu inte har börjat handlägga det aktuella ärendet om transporten till KLS Ugglarps.
Text Håkan Frisell
[post_title] => Djurtransporter till slakt blir allt längre, trots lagstiftning
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => djurtransporter-till-slakt-blir-allt-langre-trots-lagstiftning
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:57:47
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:57:47
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22445
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 22456
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-03 09:15:42
[post_date_gmt] => 2024-05-03 07:15:42
[post_content] =>
| Sökandet efter vildsvinskadaver i kärnområdet i den med afrikansk svinpest smittade zonen kring Fagersta återupptas, skriver Jordbruksverket. Syftet är att bekräfta att det inte finns någon smittspridning.
Det är tredje gången som hela kärnområdet ska genomsökas. Sökinsatsen är en viktig pusselbit för att få bekräftat att det inte finns någon pågående smittspridning och på sikt få Sverige friförklarat från sjukdomen, enligt Jordbruksverkets pressmeddelande.
Vintern i Fagersta har varit mer snörik än på många år. Sökandet efter vildsvinskadaver har därför haft uppehåll sedan i november. Nu mobiliseras frivilliga jägare igen för att finkamma det 148 kvadratkilometer stora kärnområdet tredje gången.
– Det här är ett väldigt viktigt sök. Även om det inte finns några tecken på pågående smittspridning är det avgörande att få det bekräftat genom en systematisk genomsökning av området. Vårt fortsatta samarbete med Svenska Jägareförbundet och de lokala jägarna är ovärderligt, säger Helena Sixtensdotter, insatschef vid Jordbruksverkets operativa ledningscentral i Fagersta.
I de tidigare sökinsatserna har totalt 63 smittade djur påvisats. Samtliga av dessa har dött före september månads slut, vilket tyder på att det inte pågått någon smittspridning sedan dess.
– När sökinsatserna nu kommer igång igen är det sannolikt att vi hittar enstaka kadaver eller skelettrester från vildsvin som dött av afrikansk svinpest. Under förutsättning att de bedöms ha dött för länge sedan kommer sådana fynd inte ändra vår syn på smittläget. Men eftersom virus kan överleva länge i kadaverrester, är det viktigt att också äldre kadaver hittas och avlägsnas från miljön, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Sökinsatserna i kärnområdet kommer att pågå under hela maj månad och eventuellt en bit in i juni. Tills vidare gäller fortsatta restriktioner i området, det vill säga att det är förbjudet för allmänheten att vistas i större grupper i skog och mark och att de flesta skogsbruksåtgärder inte är tillåtna.
– När vi kommit en bit med söket planerar vi att begära en ny riskvärdering från SVA för att kunna se över restriktionerna på nytt. Men tills vidare gäller det fortfarande att följa de restriktioner som finns och att fortsätta vistas på ett ansvarsfullt sätt i skog och mark för att inte försvåra sökinsatsen. Det är först när vi kan bevisa att smittan är borta som vi kan bli friförklarade, säger Madeleine Haal Gertzell, gruppchef i Jordbruksverkets krisorganisation.
Källa: Jordbruksverket |
[post_title] => Sökandet efter vildsvinskadaver återupptas
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sokandet-efter-vildsvinskadaver-aterupptas
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:58:13
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:58:13
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22456
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 22449
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-02 15:22:13
[post_date_gmt] => 2024-05-02 13:22:13
[post_content] => En avhandling från Lunds universitet visar att det är relativt billigt att rena avloppsvatten, så att det kan användas för bevattning, och så småningom till dricksvatten.
I dag hämtas dricksvattnet i Sverige från grundvatten, sjöar och vattendrag. Men torra somrar riskerar källorna att sina med risk för uteblivna skördar och hämmad ekonomisk utveckling. Avloppsvatten renas bara så pass mycket att det skyddar den miljö som det släpps ut i. Vanligast är att det skickas ut i havet, sjöar eller floder. Men i stället skulle det kunna renas ytterligare så att det går att vattna med, och till och med att dricka.
– Jag blev förvånad över att vi nådde så hög vattenkvalitet med en relativt enkel och kort reningsprocess, säger Maria Takman, doktorand i vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid LTH, Lunds universitet.
Det är mycket dyrare att avsalta havsvatten, eftersom saltjonerna är så små och svåra att filtrera bort. Molekylerna i avloppsvatten är större. Därför är det relevant att börja se avloppsvatten som en resurs, enligt Maria Takman, Avloppsvatten återanvänds vanligtvis inte i Sverige – än så länge. Andra, torrare, länder gör det ibland. Men kunskapen om olika metoders effektivitet är begränsad.
Men de accelererande klimatförändringarna lär ändra på situationen. Inte minst i EU som snart kommer med ett nytt avloppsdirektiv. Enligt det ska återanvändning av avloppsvatten främjas och stora reningsverk ska rena bort organiska mikroföroreningar, exempelvis läkemedel. Den vanligaste tekniken för att producera dricksvatten från avloppsvatten är omvänd osmos som kan liknas vid ett tajt filter. Enligt Maria Takman är den dyr och energikrävande.
Strax utanför Kivik finns ett reningsverk där hon tillsammans med Österlen VA utvärderar en annan, betydligt billigare metod, eller snarare kombination av metoder: Först renas avloppsvattnet med en membranbioreaktor (MBR) följt av granulerat aktivt kol (GAK), och som ett sista steg har vattnet desinficerats med ultraviolett ljus i ett labb på Lunds universitet.
– I två vetenskapliga publikationer har jag analyserat vad som blev kvar av hundratals kemikalier och mikroorganismer, såsom läkemedel, metaller och bakterier. Mina resultat visar att vi fick bort nästan alla de skadliga ämnena vi analyserade. Förenklat kan man säga att aktivt kol tar bort kemikalier medan UV-ljuset oskadliggör mikrober. Det visar att ett reningsverk som enbart är tänkt att rena avloppsvatten faktiskt skulle kunna klara alla gränsvärden för dricksvattenkvalitet med hjälp av en förhållandevis enkel extra process.
Ett undantag är nitrat, men det är enligt Maria Takman oproblematiskt eftersom det är enkelt att rena från avloppsvatten, vilket görs på större avloppsreningsverk, vilket reningsverket i Kivik inte är.
Också halterna av läkemedel var låga.
– Men eftersom det saknas gränsvärden för läkemedel, som förekommer i högre koncentrationer i avloppsvatten jämfört med i grundvatten och sjövatten, kan vi inte säkert säga hur låga koncentrationerna behöver vara. Tyvärr hade vi inte möjlighet att analysera virus.
Många VA-huvudmän överväger hur de ska uppnå direktivets nya krav och vilka reningssteg som behövs. Forskningsresultaten från Kiviks avloppsreningsverk ger ett värdefullt underlag för hur dessa nya reningsprocesser fungerar, och vilken vattenkvalitet som kan nås. Som ett första steg hoppas Maria Takman och Österlen VA att det renade avloppsvattnet kan användas till en vattenkiosk varifrån tankbilar kan hämta vatten till parker eller åkrar.
– En ytterligare förhoppning är att det görs utredningar för lämpliga gränsvärden på fler föroreningar, så att vi säkert vet att vattnet kan användas.
Länk till publikationen här
Källa: Lunds universitet
[post_title] => Billig metod förvandlar avloppsvatten till dricksvatten
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => billig-metod-forvandlar-avloppsvatten-till-dricksvatten
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:58:25
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:58:25
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22449
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 22419
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-02 14:48:20
[post_date_gmt] => 2024-05-02 12:48:20
[post_content] => Tama papegojor som ges valet att videochatta med varandra eller titta på förinspelade videor av andra fåglar föredrar direkta samtal, visar ny forskning.
Studien, ledd av forskare vid universitetet i Glasgow, gav surfplattor till nio papegojor och deras ägare för att se om videosamtal skulle fungera för att stimulera fåglarnas sociala liv.
Resultat tyder på att de smarta fåglarna, som ofta lider av ensamhet i fångenskap, kan skilja mellan livechattar och förinspelat innehåll – och de föredrar starkt att interagera med andra fåglar i realtid. Under de sex månaderna som studien pågick valde papegojorna att initiera samtal till andra fåglar betydligt oftare än de valde att titta på förinspelat material.
De verkade också mer engagerade i de direkta samtalen, tillbringade mycket längre tid på samtal med andra fåglar än de gjorde på att titta på videor från ett bibliotek. Resultaten kan bidra till att styra den framtida utvecklingen av ett framväxande "djurinternet", som använder digital teknik för att ge djur möjlighet att interagera med människor och varandra på nya sätt.
Studien har letts av Ilyena Hirskyj-Douglas från Institution för datavetenskap. Hennes tidigare forskning har visat att papegojor verkar dra nytta av möjligheten att videochatta med varandra, vilket skulle kunna bidra till att minska den mentala och fysiska påfrestning som det kan innebära att leva som sällskapsdjur. I det vilda lever de i flockar och socialiserar sig ständigt med varandra. Som tamdjur hålls de ofta ensamma, vilket kan leda till negativa beteenden som överdriven rastlöshet eller plockande på fjädrar.
–I denna studie ville vi se om vi kunde identifiera skillnader i beteende när papegojor fick bestämma över vad de kunde se på sina surfplattor. Skulle de märka när den förinspelade papegojan på skärmen inte svarade på samma sätt som en levande papegoja gjorde? Och i så fall, kan det hjälpa oss att utforma framtida system som passar deras behov? Säger hon.
För att undersöka hur papegojor skulle reagera på valet fick deras ägare surfplattor som visade stora ljusa knappar med bilder på de andra fåglarna. Sedan tränade djurägarna dem att initiera samtal via Facebook Messenger genom att ringa i en klocka när de ville interagera med skärmen.
Efter en "mötes- och hälsnings" -session där fåglarna introducerades för varandra via videosamtal fick fåglarna fri tillgång till systemet under 12 sessioner som totalt varade 36 timmar. De kunde göra högst två samtal i varje session, med en maximal längd på tre timmar.
Vid sex av sessionerna sattes papegojorna i kontakt med en annan levande fågel i samtalet, medan de andra sex anslöt dem till förinspelad video av deras fågelkontakter. Efter varje session registrerade ägarna sina fåglars reaktioner interaktionerna.
Även om det totala engagemanget varierade från papegoja till papegoja visade studien att fåglarna verkade föredra levande samtal framför videosessioner. I genomsnitt tillbringade de 266 sekunder med andra fåglar jämfört med 166 sekunder med förinspelade videor. Totalt tillbringade fåglarna 561 minuter på levande samtal och 142 minuter på att titta på återuppspelning av videoinnehåll.
Fåglarna initierade 65 samtal av möjliga 108 i den levande fasen, men bara 40 i de förinspelade sessionerna. De nådde sin tvåsessionersgräns i 46 procent av de levande samtalen, men tog chansen till två samtal i den förinspelade delen av studien endast en fjärdedel av tiden.
Fåglarnas ägare rapporterade att de verkade mer engagerade i de levande samtalen. Ofta rörde de sig närmare skärmen för att se den andra fågeln och speglade varandras beteenden. Däremot rapporterade ägarna att deras fåglar verkade mindre intresserade av förinspelade samtal. Vissa fåglar flög snabbt bort från skärmen eller vägrade att starta samtal över huvud taget.
–Att arbeta nära ägarna för att utforma studien har gett oss ny insikt i hur dessa intelligenta fåglar reagerar på den komplexa stimulans som digitala surfplattor kan erbjuda, säger Ilyena Hirskyj-Douglas.
Upplevelsen av levande möten verkade göra skillnad för fåglarnas engagemang vid skärmarna. Deras beteende medan de interagerade med en annan levande fågel speglade ofta beteenden de skulle engagera sig i med andra papegojor i verkliga livet, vilket inte var fallet i de förinspelade sessionerna.
–Några ägare trodde att deras papegojor var kapabla att skilja mellan de olika typerna av sessioner. En berättade för oss att deras fågel tyckte om att kommunicera med en annan levande fågel men snabbt tappade intresset när det inte fanns något svar på deras samtal under förinspelade videor, säger Ilyena Hirskyj-Douglas.
Papegojornas ägare var generellt positiva till sina fåglars deltagande i studien och rapporterade att det hjälpte dem att komma närmare och bli mer engagerade i sitt djur. 55 procent bedömde att deras papegoja hade haft nytta av samtalen baserade på återuppspelning, med de flesta som rapporterade att fågeln reagerade positivt på alla samtal. 77 procent av ägarna trodde att deras fågel reagerade positivt på de levande samtalen och 70 procent på de förinspelade videorna.
–Detta var en liten studie, och vi kan inte dra några definitiva slutsatser om huruvida papegojorna var medvetna om skillnaderna mellan levande och förinspelade interaktioner. Dock är resultaten övertygande och antyder att ytterligare studier definitivt är motiverade, säger Ilyena Hirskyj-Douglas.
Hon anser att internet har stor potential att ge djur möjlighet att interagera med varandra på nya sätt, men de system som används måste utformas efter deras specifika behov och fysiska och mentala förmågor. Studier som denna kan bidra till att lägga grunden för ett verkligt djurcentrerat internet.
Länk till publikationen här
Källa: Universitetet i Glasgow
[post_title] => Tama papegojor gillar att live-chatta med varandra på surfplatta
[post_excerpt] => Tama papegojor som ges valet att videochatta med varandra eller titta på förinspelade videor av andra fåglar föredrar direkta samtal, visar ny forskning.
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => 22419
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:58:07
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:58:07
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22419
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 22416
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-01 13:15:40
[post_date_gmt] => 2024-05-01 11:15:40
[post_content] => I årets Stoppa kvarkan-kampanj lyfts vaccin som en av de viktigaste åtgärderna för att minska smittorisken för hästar. Men vaccinet måste kombineras med vanligt smittskydd, enligt SVA.
I genomsnitt drabbas ett nytt stall av kvarka i Sverige varje vecka – det är mer än tio gånger vanligare än hästinfluensa. Årets kampanj Stoppa kvarkan har fokus på fyra enkla åtgärder att lära ut till hästägare. De sammanfattas med ”Gör det som är BÄST för din häst.”
B: Boosta immunförsvaret med vaccin mot kvarka.
Ä: Ägna tid och engagemang åt hästens smittskydd.
S: Separera, isolera och signalera snabbt.
T: Tempa och ha koll på hästen.
– För varje år med kampanjen kommer vi närmare ett kvarkafritt Sverige. I år lyfter vi vaccinfrågan, för man behöver kombinera smittskydd och vaccination så att hästar slipper bli sjuka. Vaccination mot Streptococcus equi har visats ge högt skydd mot kvarka, säger Gittan Gröndahl, tillförordnad statsveterinär på SVA.
Kampanjen pågår från måndag 6 maj till söndag 12 maj. HästSverige, SVA och SLU kommer att dela information och filmer i sina sociala medier och närmare tjugo organisationer inom hästnäringen sprider också budskap till sina följare.
I ett projekt smittspårades utbrott med hjälp av DNA-tester av bakteriestammar och intervjuer. Sprids kvarka i Sverige främst genom kontakter mellan svenska besättningar eller kommer det ständigt in nya varianter med hästar från utlandet? Ett antal varianter av kvarkabakterien kunde påvisas bland ridskolor, travhästar och privata hästar. Möjliga länkar mellan olika utbrott kunde styrkas eller avfärdas tack vare DNA-analyserna.
– De flesta utbrott var kopplade till ankomst av en ny häst. Den kvarkavariant som var vanligast hittades hos 31 procent av de testade. I ett travstall med ovaccinerade hästar där nya sjukdomsfall förekommit under en längre tid, kunde vi visa att de först drabbats av en variant av kvarka, och några månader senare av en annan variant, säger Gittan Gröndahl.
I utbrott där det fanns en del vaccinerade hästar sågs skyddseffekt av vaccination.
I ett nytt projekt som finansieras av Jordbruksverket erbjuder Svenska Ridsportförbundet och SVA gratis provtagning för nyinkomna ridskolehästar, en riskgrupp för kvarka. Målsättningen är att analysera blodprover från minst 100 hästar under 2024. Ridskolor hör av sig till Svenska Ridsportförbundet när de har nyinköpta hästar på väg in. De får då instruktioner samt frågeformulär. Blodproven tas av veterinär och analyseras sedan av SVA.
– Vi behöver få en bättre bild av hur vanligt det är att hästar som kommer nya till ett stall har varit exponerade för kvarkasmitta, och vilka grupper som innebär störst risk. Vi rekommenderar tre veckors karantän innan nya hästar får umgås med de andra hästarna, och vaccination av hästar som kan utsättas för smittrisk. Med nya rön kan vi utveckla riktlinjerna, säger Gittan Gröndahl.
I sociala medier är kampanjens hashtag #StoppaKvarkan. Kampanjen Strangles Awareness Week (SAW) startade ursprungligen i England av djurskyddsorganisationen Redwings Horse Sanctuary. I Sverige organiseras kampanjen av SVA och HästSverige i samarbete med hästnäringen och veterinära organisationer: Agria, Distriktsveterinärerna, Evidensia, Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), hästnäringens riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången, LRF Häst, Länsstyrelserna, SLU, Sveriges Veterinärförbund/Hästsektionen, Svenska Djurskyddsföreningen, Svensk Galopp, Svenska Ridsportförbundet och Svensk Travsport.
Källa: SVA
[post_title] => Kvarka: Vaccin fungerar men måste kombineras med andra åtgärder
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => kvarka-vaccin-fungerar-men-maste-kombineras-med-andra-atgarder
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 11:12:31
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 09:12:31
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22416
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 22400
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-30 09:03:58
[post_date_gmt] => 2024-04-30 07:03:58
[post_content] => Att vi nu är inne i en varmare period, innebär att en större andel av fåglarnas vårflytt är avklarad och förekomst av fågelinfluensa hos vilda fåglar bedöms ha avtagit. Därför upphäver Jordbruksverket restriktionerna för alla fjäderfän och fåglar som hålls för privat eller kommersiellt bruk. Alltså upphäver de högriskområdet för fågelinfluensa.
Sedan den 27 november 2023 har flera kommuner i södra Sverige klassats som högriskområde, men nu är det alltså fritt fram för fjäderfä och andra fåglar i fångenskap att få gå fritt utomhus. Det blir också åter tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang i hela landet.
— Beskedet om upphävandet av högriskområde är väldigt efterlängtat. Vi vet att det är tufft att behöva hålla sina fåglar inne under perioder då högriskområden gäller för att minska risken för smitta, därför är det såklart extra glädjande att vi nu kan upphäva restriktionerna säger Ella Sigvardsson, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Var fortsatt uppmärksam
Under 2024 har det varit tre fall av fågelinfluensa på tamfågel i Sverige, alla i Skåne. Det senaste fallet var i mitten av mars.
— Det har varit relativt få utbrott på tamfågel i Sverige i år. Men även om restriktionerna inte längre gäller så vill jag passa på att uppmana alla fågelhållare att fortsätta tänka på hygien och vidta åtgärder för att minimera risken att få in smitta i besättningen. Det gäller särskilt om det finns många vattenlevande vilda fåglar eller flyttfågelsträck i närheten, säger Ella Sigvardsson.
Under mars och april månad har det hittills inte konstaterats några positiva fynd av fågelinfluensa hos vilda fåglar.
Även om högriskområden upphävs finns risken för smittan kvar och därför är det fortsatt viktigt att djurhållare är vaksamma, har goda smittskyddsrutiner och tillämpar åtgärder för att i möjligaste mån förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar. Viktigt att tänka på är att viruset kan finnas i spillning från vilda fåglar. Ta kontakt med veterinär om fjäderfän visar ökad dödlighet, förändringar i foder och vattenkonsumtion, sänkning i äggproduktion eller nedsatt allmäntillstånd.
Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Högriskområdet för fågelinfluensa är upphävt
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => hogriskomradet-for-fagelinfluensa-ar-upphavt
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-02 14:49:43
[post_modified_gmt] => 2024-05-02 12:49:43
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22400
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 22406
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-30 07:08:10
[post_date_gmt] => 2024-04-30 05:08:10
[post_content] => Endast 49 procent av veterinärerna upplever att deras yrke är uppskattat av djurägare. Det framgår av en internationell undersökning som läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim låtit genomföra.
Boehringer Ingelheims undersökning omfattar 1 056 veterinärer (specialiserade på sällskapsdjur, lantbruksdjur och häst) i USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien och Tyskland. Syftet var att ta reda på om veterinärer känner sig uppskattade och förstådda av djurägare. Ett av de viktigaste resultaten är att endast 49 procent av de svarande upplever att veterinäryrket är uppskattat.
Mest uppskattade känner sig veterinärer som arbetar med lantbruksdjur (55 procent) och minst uppskattning upplever hästveterinärer (42 procent). Samtidigt uppger 75 procent av de tillfrågade att de personligen känner sig uppskattade av sina kunder.
Om man bryter ner siffrorna upplever 66 procent av de svarande att deras kunder uppskattar deras “expertkunskap”. 61 procent upplever uppskattning för sin förmåga att hantera etiska dilemman (som avlivning). 57 procent säger att de uppskattas för att de tillhandahåller en stor variation av vård.
Men undersökningen visar också att kunderna inte är fullt medvetna om hur långt veterinärer pressar sig själva för att ge vård. Av alla respondenter ansåg 49 procent att klienterna inte visar tillräcklig förståelse för den press som jobbet innebär. 48 procent rapporterade att de inte upplever tillräcklig uppskattning för sitt arbete trots att de offrar balansen mellan arbete och privatliv för att hjälpa djur.
Alla som deltog i undersökningen ombads att ange en aspekt av yrket som de önskar att folk visste mer om. De vanligaste svaren från veterinärer som är specialiserade på sällskapsdjur var “vår medkänsla och engagemang för djurens välbefinnande, alltså inte pengar” och ”vårt åtagande och rollens svårigheter”. Det vanligaste svaret från lanbruksdjurs- och hästveterinärer var ”yrkets betydelse, kompetens och värde”.
Boehringer Ingelheim, tillsammans med the Word Small Animal Vet Association (WSAVA), the World Association for Buiatrics (WAB) och the World Veterinary Poultry Association (WVPA), samt andra organisationer inom området, har enats om att hjälpa veterinärer i dessa frågor. En kampanj kallad Going Beyond har tagits fram. Den syftar till att visa på veterinärers engagemang och passion för att ta hand om djur under ofta utmanande omständigheter.
Undersökningen genomfördes av Kynetec på uppdrag av Boehringer Ingelheim från mitten till slutet av mars 2024. Webbenkät samt telefonintervjuer på lokaltspråk användes för att samla in data.
Källa Boehringer Ingelheim
[post_title] => Hälften av alla veterinärer känner sig ouppskattade av djurägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => halften-av-alla-veterinarer-kanner-sig-ouppskattade-av-djuragare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-02 14:49:51
[post_modified_gmt] => 2024-05-02 12:49:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22406
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 22397
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-29 08:34:21
[post_date_gmt] => 2024-04-29 06:34:21
[post_content] => Försäkringsbolaget Dunstan erbjuder alla sina kunder fritt abonnemang på PreVet Stall ett digitalt verktyg för hästbranschen. De hästägare som använder PreVet Stall och förbättrar sina arbetsprocesser och djurhållning får poäng som bland annat kan ge sänkt premie.
PreVet Stall effektiviserar kommunikation och planering för teamet runt hästen, samt gentemot externa specialister som veterinärer. Förutom att förbättra hästhälsan sägs PreVet Stall minska person- och platsberoendet, minska risk för missförstånd samt förebygga skador och olyckor. Något annars kan leda till högre kostnader och sämre lönsamhet, både för privatpersoner och verksamheter.
Dunstan är nischat med försäkringslösningar till häst- och hästgårdsägare med ett försäkringskoncept inriktat på kunskap, hållbarhet och skadefrihet.
PreVet har utvecklat en digital samarbetsplattform (app och webb) som kopplar ihop bland annat stall, hästägare, hovslagare, veterinärer och försäkringsbolag.
Källa: PreVet
[post_title] => PreVet och Dunstans belönar hästägare som förbättrar djurhälsan
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => prevet-och-dunstans-belonar-hastagare-som-forbattrar-djurhalsan
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-02 14:49:58
[post_modified_gmt] => 2024-05-02 12:49:58
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22397
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 22465
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-05-04 10:27:32
[post_date_gmt] => 2024-05-04 08:27:32
[post_content] => Veterinärstudenter med intresse för smittsamma sjukdomar hos sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi kan nu ansöka Michael J Day-stipendiet.
Stipendiet ger ekonomiskt stöd till ett forskningsprojekt om en aspekt av smittsamma sjukdomar hos små sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi. Det skapades till minne av Michael Days bidrag till vaccinologi och immunologi hos sällskapsdjur i hans roll som ordförande för WSAVA:s vaccinationsriktlinjegrupp fram till mars 2020. Stipendiet finansieras av läkemedelsbolaget MSD Animal Health.
Alla veterinärstudenter som studerar vid en ackrediterad veterinärhögskola i ett land där WSAVA har en medlemsförening är berättigade att ansöka om stipendiet. Mer information finns här: https://wsava.org/resources/michael-j-day-scholarship/. Åren2022 och 2023 gick stipendiet till en nepalesisk respektive tysk veterinärstudent.
Sista ansökningsdag för årets stipendium är den 31 juli 2024. Vem som får pengarna meddelas i slutet av oktober 2024 och det aktuella forskningsprojektet förväntas genomföras mellan januari och september 2025. Inom tre månader efter avslutad forskning förväntas stipendiaten lämna in en rapport om sina resultat. Vederbörande kommer också att bli inbjuden att presentera eller publicera sina resultat på engelska, som en affisch eller sammanfattning, under WSAV:As världskongress.
WSAVAs vaccinationskommitté är ett team av experter från hela världen som tar fram evidensbaserade vetenskapliga råd till veterinärer globalt om optimal vaccinationspraxis för hundar och katter. WSAVA står för World Small Animal Veterinary Association. MSD Animal Health WSAVA Vaccinationskommittés partner.
Källa: WSAVA
[post_title] => Stipendium för veterinärstudenter öppet för ansökan
[post_excerpt] => Veterinärstudenter med intresse för smittsamma sjukdomar hos sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi kan nu ansöka Michael J Day-stipendiet.
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => wsava-michael-j-day-stipendium-for-veterinarstudenter-oppet-for-ansokan
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-05-03 10:57:58
[post_modified_gmt] => 2024-05-03 08:57:58
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22465
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3066
[max_num_pages] => 307
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
04 maj 2024
Veterinärstudenter med intresse för smittsamma sjukdomar hos sällskapsdjur, klinisk vaccinologi eller immunologi kan nu ansöka Michael J Day-stipendiet.
Hjälp SVA att få in fler prover på sjuka rådjur. Bild: Adobe Stock
03 maj 2024
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill i ett forskningsprojekt ta reda på om rådjur kan sprida parasiten kryptosporidier till människor via grönsaker. I ett första led undersöker SVA om rådjur med...
03 maj 2024
När transporter av djur till slakt överskrider den lagstadgade tidsgränsen ökar risken för onödigt lidande. Officiella veterinärer på Livsmedelsverket ser allt fler sådana fall. Ibland är överträdelserna från den lagstadgade...
Kärnområdet i den smittade zonen i Fagersta ska finkammas på vildsvinskadaver en tredje gång. Foto: Jordbruksverket
03 maj 2024
Sökandet efter vildsvinskadaver i kärnområdet i den med afrikansk svinpest smittade zonen kring Fagersta återupptas, skriver Jordbruksverket. Syftet är att bekräfta att det inte finns någon smittspridning. Det är tredje...
02 maj 2024
En avhandling från Lunds universitet visar att det är relativt billigt att rena avloppsvatten, så att det kan användas för bevattning, och så småningom till dricksvatten. I dag hämtas dricksvattnet...
02 maj 2024
Tama papegojor som ges valet att videochatta med varandra eller titta på förinspelade videor av andra fåglar föredrar direkta samtal, visar ny forskning.
Fyra huvudbudskap i årets kampanj Stoppa kvarkan. Foto: Eleanor Haking/SVA.
01 maj 2024
I årets Stoppa kvarkan-kampanj lyfts vaccin som en av de viktigaste åtgärderna för att minska smittorisken för hästar. Men vaccinet måste kombineras med vanligt smittskydd, enligt SVA. I genomsnitt drabbas...
Bild: Adobe Stock
30 april 2024
Att vi nu är inne i en varmare period, innebär att en större andel av fåglarnas vårflytt är avklarad och förekomst av fågelinfluensa hos vilda fåglar bedöms ha avtagit. Därför...
Hästveterinär Foto Boehringer Ingelheim
30 april 2024
Endast 49 procent av veterinärerna upplever att deras yrke är uppskattat av djurägare. Det framgår av en internationell undersökning som läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim låtit genomföra. Boehringer Ingelheims undersökning omfattar 1...
29 april 2024
Försäkringsbolaget Dunstan erbjuder alla sina kunder fritt abonnemang på PreVet Stall ett digitalt verktyg för hästbranschen. De hästägare som använder PreVet Stall och förbättrar sina arbetsprocesser och djurhållning får poäng...
